Växande oro hos blivande föräldrar på landsbygden

Förlossningsavdelningen på Ljungby lasarett lades ner 2007. Foto: wikipedia.se

Forskning tyder på att avståndet till förlossningsavdelningar kan ha direkt påverkan på både mor och barns välbefinnande. Längre avstånd till BB kan öka risken för komplikationer under förlossningen, inklusive oplanerade hemförlossningar och förlossningar i ambulans. Barnmorskan Anna Karlsson som arbetat både i landsbygd och stad, påpekar i samma studie att de finns det en ökad stressnivå hos blivande föräldrar som har långt till BB.

– Många av mina patienter uttrycker en stark oro över att inte hinna fram i tid. Det påverkar dem mycket negativt under graviditeten, förklarar Anna i studien.

Elin och Jonas Andersson från en liten by nära den tidigare BB-platsen i Ljungby delar med sig av sina erfarenheter i en forskningsintervju av Sanel Topic, 2019. ”När vi väntade vårt första barn, kunde vi nå BB inom tjugo minuter. Nu måste vi planera för mer än en timmes resa till närmaste sjukhus med förlossningsavdelning”, säger Elin Andersson i undersökningen.

Oro och säkerhetsrisker

Forskning tyder på att avståndet till förlossningsavdelningar kan ha direkt påverkan på både mor och barns välbefinnande. En studie från Uppsala universitet visar att längre avstånd till BB kan öka risken för komplikationer under förlossningen, inklusive oplanerade hemförlossningar och förlossningar i ambulans.

Säkerhetsaspekten är central. Med nedläggningarna följer en ökad belastning på ambulansservice och sjukvårdspersonal. ”Vi ser en trend där ambulanser måste utrustas för att kunna hantera förlossningar, något som de sällan behövde förut,” säger en ambulanssjuksköterska baserad i Växjö i studien från 2019.

I takt med att fler röster höjs för att återupprätta och till och med utöka förlossningsvården på landsbygden, fortsätter debatten om landsbygdens BB. Vad som står klart är att varje nedläggning inte bara är en logistisk och ekonomisk fråga, utan framför allt en djupt personlig och kritisk punkt för de familjer som berörs.

Monika Thelin driver Lapplandsupproret som kämpar mot landstingens neddragningar i Lapplands inland. Det är en partipolitiskt obunden förening och informationsgrupp på Facebook, med syfte att sprida information om situationen kring sjukvården i glesbygdskommunerna.

– De psykiska konsekvenserna efter förlossningarna drabbar väldigt många. Vi ser att flertalet mammor dras med dem i åratal. De blir helt förstörda, berättade en av de drivande bakom”Lapplandsupproret” Monika Thelin, till Tidningen Ottar i juni 2017.

– Det som stör mig är att politikerna i Västernorrland ger Norrbotten som ett positivt exempel på att det fungerar bra att lägga ned förlossningskliniker. Det stämmer inte alls, sa Monika Thelin till Tidningen Ottar i juni 2017.

Kiruna förlossinngsavdelning lades ner 2001. Foto: Region Norrbotten

Hon har själv försett demonstranterna i Sollefteå med fakta och skickat förlossningsberättelser från Kirunaföräldrar till politikerna i Västernorrland. Allt för att visa konsekvenserna av besluten. Berättelserna vittnar om dramatiska bilförlossningar, dödsfall och en ständigt gnagande oro.

Nedläggningen av Ljungby BB har även rest frågor om säkerheten inom förlossningsvården generellt. Kritiker till nedläggningen pekar på att en centralisering av förlossningsvården till större enheter inte nödvändigtvis leder till högre säkerhet, utan kan öka riskerna för dem som bor långt från dessa centra. Det finns en oro för att den ökade belastningen på kvarvarande förlossningsavdelningar kan leda till längre väntetider och mindre personlig vård, vilket potentiellt kan kompromettera kvaliteten på vården.

Fakta om nedläggning av Ljungby BB

  • Ljungby BB låg i Ljungby kommun i Kronobergs län, Småland.
  • Nedläggningen skedde år 2007.
  • Anledningarna till nedläggningen inkluderade lågt antal förlossningar och behovet av att centralisera resurser.
  • Nedläggningen mötte motstånd från lokala invånare och politiker som oroade sig för tillgängligheten till vård.
  • Efter nedläggningen hänvisades blivande mödrar till förlossningsavdelningar i närliggande städer som Växjö (40 minuters bilkörning från Ljungby) och Halmstad (1 timmes bilkörning från Ljungby)

Källa: ottar.se

Fakta om nedläggning av Kiruna BB

  • Kiruna BB låg i Kiruna kommun, Norrbottens län, Lappland.
  • Nedläggning skedde år 2001.
  • Anledning till nedläggningen var bland annat svårigheter att bemanna avdelningen med tillräckligt kvalificerad personal, och behovet av att centralisera resurser.
  • Nedläggningen har orsakat stor oro och protester bland lokalbefolkningen och vårdpersonalen som är oroliga för tillgängligheten till vård.
  • Efter nedläggningen hänvisades blivande mödrar till förlossningsavdelningar i närliggande städer som Gällivare (cirka 2 timmars bilkörning från Kiruna) och Sunderby (cirka 4 timmars bilkörning från Kiruna)

Källa: ottar.se

Social och politisk kontext

Beslutet att lägga ner BB i Ljungby var också politiskt laddat. Lokala politiker och invånare har uttryckt missnöje med att beslut som starkt påverkar landsbygden fattas utan tillräcklig hänsyn till lokalbefolkningens behov och önskemål. Denna situation har belyst en större fråga om geografisk och social rättvisa inom sjukvårdssystemet.

De lokala politikernas svar på dessa utmaningar inom förlossningsvården varierar. En del pekar på behovet av att effektivisera och centralisera vården för att upprätthålla hög kvalitet, medan andra argumenterar för en mer spridd sjukvårdsstruktur som kan tillgodose landsbygdens specifika behov.

Suzanne Frank, dåvarande moderat ordförande för landstingsstyrelsen, berättade för Dagens Medicin i januari 2007 att Ljungby kommun hade haft ambitionen att fortsätta med förlossningsverksamheten. Socialstyrelsen var dock så tydlig i sitt beslut, att kommunen var tvungna att ta ansvar för en långsiktig kvalitet och patientsäkerhet, enligt Suzanne Frank.

För föräldrar som Elin och Jonas Andersson, handlar det dock om mycket mer än statistik och politiska beslut. Det handlar om tryggheten i att veta att när det är dags, så finns det en plats inom rimligt avstånd där de kan få den hjälp och stöd de behöver.

– Förfarandet i Sollefteå är snarlikt det som hände i Norrbotten i början av 2000-talet. Politikerna har precis samma argumentation, berättade Monica Thelin till Ottar.

Även stängningen av BB i Kiruna 2001 väckte starkt motstånd. Lars Törnman, som då var kommunalråd och partiledare för Kirunapartiet, gick i bräschen för de kraftiga protesterna och anordnade en sittdemonstration med ett hundratal personer på E10:an.

Motiveringen till nedläggningen från landstingspolitikerna i Norrbotten handlade precis om i Småland om säkerhet, att kunna garantera tillräcklig kompetens på förlossningsavdelningarna. De menade att det inte gick att splittra kompentensen på för många små enheter runt om i länet, om de skulle vara bemannade dygnet runt. Det var även ett sätt att spara pengar.

Längst avstånd i Norrland

  • År 2000 hade drygt 40 000 svenskar mer än 10 mil till närmaste BB.
  • 2017 var den siffran över 75 000. Under den tiden har nio förlossningsavdelningar lagts ner och en (BB Stockholm) öppnats.
  • Längst avstånd till BB har i dag de som bor i Norrbotten, Värmland, Jämtland och Dalarna.
  • I Kiruna kommun ökade genomsnittsavståndet till BB med sju mil i och med att BB i Kiruna och Kalix försvann.
  • I Mora, Orsa och Älvdalens kommuner ökade genomsnittsavståndet med 6,5 mil efter nedläggningen av BB i Mora. I Älvdalens kommun var det 13,3 mil 2017 jämfört med 6,6 mil år 2000.

Källa: ottar.se

Cecilia Stjernquist

Läs mer